sandraoalvin

Antar att de flesta läst om 4 åringen som avlidit, troligtvis mördad. Det gör mig så ont och jag tycker det är så svårt att läsa om men känner ändå att det är viktigt och faktiskt förstå att sådant händer! Nu kanske det inte går så här långt alla gånger. Går väl rykten om att det kan vara barn som gjort så pojken avlidit och det är fruktansvärt. Kan mycket väl vara en olyckshändelse också, man ska väl egentligen inte säga så mycket när man bara vet det som står i tidningen men ändå.. Det är så viktigt att barn får en bra start i livet och att de har någon vuxen i sin närhet som tar hand om det, bekräftar barnet och har vissa gränser. Att det alltid finns någon där för barnet som är intresserad och vill lyssna på det. Många barn mår tyvärr mycket dåligt och får inte den omsogen de behöver.

.

I och med min utbildning (lärare tidigare år/förskollärare) så läser vi mycket om fostran, pedagogik, forskning mm och ibland blir man lite skadad känner jag. Ibland när vi läser om något så kan jag känna hemma med Alvin och Edvin men så kan jag ju inte göra, eller hur var det man skulle göra nu igen. MEN jag måste också komma ihåg att man inte kan vara pedagog till sina egna barn, det är faktiskt skillnad även om jag känner att utbildningen faktiskt ger mig något som jag har nytta av som förälder. Det finns inga perfekta pedagoger eller föräldrar man man måste ändå göra så gott man kan och kunna utveckla/förändra sig. När vi läser om vissa saker så får man alltid sig en tankeställare och öppnar upp för många dörrar att det finns andra sätt man kan göra på.

.

Vi läser just nu Lek, lärande och utveckling vilket handlar mycket om de yngre barnen och vad som är viktigt för dem osv. Något som alltid återkommer är att man alltid ska BEKRÄFTA barn. Det behöver absolut inte vara beröm. Det är lätt att säga åh vilken fin teckning, åh vilken söt tröja är den ny? osv. Gör det själv ofta. Men det är bättre att bara bekräfta barnen genom att tex, säga Jag ser att du målat en bil, vad är det mer du har målat? Jag ser att du har en röd tröja med en traktor på. Vi var på en föreläsning nyligen och hon som föreläste är bland annat specialpedagog och har arbetat inom förskolan länge. Hon sa att barn behöver egentligen inte beröm men dom behöver bekräftelse. Att jag är en pojke som har två armar, jag kan hoppa högt, jag ser att du kan springa väldigt snabbt (istället för vad duktig du är som kan ....)

.

Vet egentligen inte vad jag vill säga med det men att hur vi fostrar våra barn och hur pedagoger arbetar betyder nog mer än vad vi tror. Vad vi säger, vad vi gör, hur vi agerar osv. Oftast tänker vi tyvärr efteråt. En uppgift föräldrar och vuxna runt omkring barn har är att visa barn vart gränsen går. Många barn har inte det själva vad gränsen för lek och allvar är. Det är något vi behöver visa. Oftast gör man misstaget att placera barn i fack. Det är ett "problembarn" han är så stökig osv. Men det som är viktigt är att prata med barnen, förstå varför han/hon gör på det sättet. Om många barn i en klass/grupp har svårt att sitta still, måste man då tvinga dem att göra det? Man kan många gånger göra undervisningen på ett annat sätt som passar de barn man har i sin grupp. Utgå från barnens förutsättningar.

.

I alla fall om det nu är barn som gjort den här pojken illa måste det blivit fel någonstans. Har precis redovisat om olika fostran typer man kan se och "det nya" är att man alltid ska låta barnen vara med så mycket som möjligt, lyssna på barnen, se att dom är viktiga/kompenta som har egna åsikter men man måste även ha gränser. Man ska helst inte säga nej för mycket utan hellre "Jag ser att du vill göra så men det går inte, så vi kanske kan göra så här istället... Hur tänker du nu när du knuffade X, vad var det som hände? osv.." Det som man vill få bort är lydnadspedagogiken där barn bara ska lyda och de kan inget, det de har att säga är inte viktigt osv. Fast självklart måste man säga åt ordentligt om det är en allvarlig situation/ att barn leker något som inte alls är okej osv.

.

Skulle egentligen bara skriva att det känns så hemskt när barn far så illa..